JACK THE RIPPER LOVER/NO END
7" - Egen utgivning 1989
ANNE FRANK/NO GUILT
7" - Big Brothel Communications 1990

Brainbombs börjar bli riktigt heta nu, och då passar det väl bra att damma av några gamla singlar från det vilda åttiotalet.
     Brainbombs spelar någon slags psykedeliahardcore, med klar valiumvarning. Huvudvärken ligger och lurar bakom högtalarna. Det är både kaotiskt och monotont, och på Jack the Ripper Lover en härligt värdelös sångare, utan vare sig röst, styrka eller rytmen i blodet. På Anne Frank-singeln skärper sig sångaren lite, och börjar skrika som en David Yow (Jesus Lizard) eller varför inte Kurt Cobain (Öhhh... Stiltskin? Pearl Jam?). Trummorna fungerar också bättre, överhuvudtaget får musiken mer tyngd och tighthet på Anne Frank. Låten No Guilt är aningens aningen punkigare än Anne Frank, och en jämförelse med Jesus Lizard känns inte helt obefogad även gällande musiken, den maler på i samma stil
     Nu återstår det bara att reda ut vad Brainbombs spelar för musik egentligen. Hardcore? Gränch? Eller är det bara några norrlänningar som super sig fulla i studion?

Johannes Nilsson
(Alzheimer #2, 1996)

BRAINBOMBS
Jack the ripper lover / No end
(Brain-1)
(Singel)

En två låtars singel med Hudiks egna knasbollar Brainbombs! Den här singeln har redan fått bra kritik i USA och det är inte alls så konstigt för den låter jävligt Amerikansk. Det är ju inte fy skam när det finns så många bra och experimentella punkband som kommer därifrån. “Brainwash” med The Flipper är något jag tänker på när jag hör den här singeln.
Anders och company manglar på utav bara helvete och spelar så att knogarna blöder. Jag väljer att sätta på “Jack the ripper” som inleds med ett superbra jazzintro… Det enda jag inte gillar med den här singeln är bilden på singelomslaget med den taskigt tråkiga Peter Sutchcliffe.
Men köp singeln som kan inhandlas på följande adress: [...]

(The Incredible Johan)